Har fortfarande inger intressant att komma med. Jag lär väl få lite mer ideér när Skördebygden kommer. tills dess kommer bloggen vara rätt död.

Har inget mer intressant at komma med än några failade bilder jag tog idag.

Idag har jag verkligen haft fullt upp, irl.

Först så vaknade jag occh gick upp för att äta frukost, sedan åkte jag till stallet. Gick banan. Gicka banan igen. Och igen. Sedan kunde jag den (inte så konstigt va? xD) och sedan väntade jag tills det blev dags at ta in Fakir (ponnyn jag skulle rida) från hagen. Fast så blev jag sen ändå och det blev lite stressigt på framridningen. Jag hoppade fram, givk senadn ner till ridhuse och väntade inne på banan, var första starten. När jag hoppade gick det jättebra, hoppade felfritt. Sedan hoppade jag en kombination och vattenhindret en gång till (anledningen till detta var för att det var en Clear Round/träningshoppning och då får man träna på det man behövde öva på sedan efter att man har hoppat) och jag fick en prisrosett. Jag sadlade av och borstade av Fakir, men sedan skyndade jag mig för jag ville se min komis hoppa. När jag kom tillbaka till stallet var han helst galen av ensamheten, stackarn. När jag öppnade boxdörren för att släppa ut han i hagen så sprang han ut själv till hagen. Den var ju inte öppen, men han betade utanför. Tog av grimman och släppte ut han i hagen.

Efter stallet hade jag också kalas irl eftersom jag fyllde år igår. Kalaset höll på rätt länge, så jag var trött efteråt och orkade bara läsa i min ytterst spännande bok.

Och så blev det lite sso då tillslut.

Ny header, tyck vad ni vill. Kom inte med några negativa kommentarer bara!

Jag tycker själv att den är cool, men om ni tycker att dne är ful eller konstig, snälla håll det för er själva.

Jag är inte besviken på dom, det är jag inte. Men jag kommer alldrig någonsin köpa en. Som jag sa tidigare jag har alla hästar jag vill ha. Förutom min fjording!  Andalusierna kunde jag lätt ha lev utan, och om jag fick byta dom mot en fjording, hehe ni kan gissa vad jag skulle tatt... Men dom var väldigt fina och jag är nog ändå rätt glad att dom kom, bara just för att alla som längtat så mycket efter dom äntligen fått dom. Så alla ni där ute, ha så kul med era Andalusier!

Efter att vi skrittat en bit förbi en liten gård, så drev jag ponnyn till trav. Det gick lätt och bra, om jag får säga det själv så gick det super! Inte en enda gång studsade jag i lättridningen, det var något med den här ponnyn… Något som Moondancer också hade. Jag vill inte lämna ifrån mig henne. Men vad skulle jag göra? Rymma en gång till? Och överge Moondancer? Nej, det skulle inte gå. Jag måste helt enkelt lämna Ponnyn, vars namn jag inte ens visste till ägaren.

Nu ser vi äntligen murarna som går runt hästsportcentret. Bakom dom skymtar man stallet och hästar som rids. Jag saktar av till skritt och skrittar sista biten.

Ponnyn jag rider tittar sig nyfiket omkring och försöker smaka på rosorna som växer runt ingången, men jag drar bort hennes huvud, jag vill ju inte leverera en häst med en massa sår i munnen! Vi har bara skrittat några få meter där inne när en liten tjej kommer springandes.

- Åh är det min ponny? Vad fin hon är! Men varför rider du på henne? Hon skulle komma med en transport! Den lilla tjejen sneglar misstänksamt mot mig.

- Ja, det är din ponny! Men transporten var trasig så Steve bad mig rida hit henne. Jag ler så snällt som möjligt så att tjejen förstår att jag talar sanning och går att lita på.

- Jaha, okej… Jag heter Lisa, och kan jag få rida henne den sista lilla biten till stallet? Nu låter hon mycket gladare.

- Jadå, Lisa, svarar jag och sitter av ponnyn.  Så fort Lisa sitter upp märker jag att hon är ovanligt duktig för sin ålder. Redan efter några steg böjer ponnyn på nacken och tuggar på bettet. Jag säger inget, men jag är avundsjuk på att den lilla flickan kan rida så bra.

Det går väldigt snabbt att skritta till stallet och där står Lisas mamma.

- Åh hej! Steve ringde och sa att en flicka skulle rida hit ponnyn för att transporten var trasig. Är det du?

- Öh… Ja, det är jag, svarar jag henne.

- Ja, vilken duktig liten flicka du är! Du ska få lite pengar som belöning! Vad sägs om 400 Jorvik Shillings…? Mamman såg nästan tveksam ut som om det var en för liten summa. Men att få betalt för att ha ridit en underbar ponny, det tackar man inte nej till!

- Åh, tack! Men nu är det dags för mig att gå tillbaka hem…

Mamman räcker mig 400 Jorvik Shilligs.

- Men har du hört om att Gyllenbladets tävlingslag söker en till medlem? Lisa är alldeles för liten för att vara med, men du är kanske tillräckligt gammal! Mamman pratar på. Är alla på Jorvik så här pratsamma?

- Öh, nej, vad är det? Inte visste jag vad Gyllenbladets tävlingslag var!

- Men gode gud! Har du inte hört talas om dom? Gyllenbladets tävlingslag är det bästa laget på Jorvik! Ibland åker dom till och med till andra länder och tävlar! Dom har aldrig kommit på någon sämre placering än trea! Och det är minsann inte vilka som helst som kan vara med, nej inte alls! För att vara med måste man vinna Gyllenåsarnas Chamionat! Och det är svårt, det är ett av Jorviks svåraste Terränglopp. Men om man är med så får man göra massor! Rida överallt, ha hästen gratis uppstallad, man får bo gratis på där också, om man vill. Men dom flesta bor där bara under korta perioder, typ 2-3 dagar. Men man får bo där på heltid om man vill! Anledningen till allt detta är alla prispengar som dom vunnit. Och dom tävlar i Fälltävlan, alltså både hoppning, Dressyr och Terräng! Vilken ryttare som helst skulle göra nästan vad som helst för att få vara med där. Mamman pratar bara fortare och högre hela tiden, så jag är rätt glad när hon slutar.

Jag förstod inte helt, men det lät perfekt. Jag och Moondancer skulle kunna leva där helt utan att någon kom och letade efter oss.

-Det låter perfekt för mig och min häst! Men hur hittar jag dit?

Lisas mamma plockar fram en karta ur fickan och ger mig den.

-Följ bara vägen förbi ridhuset, och sedan genom grinden som leder till Gyllenåsarnas dal. Därefter följer du vägen, men rid inte över någon av broarna, gå ner åt andra hållet istället och där har du Gyllenåsarnas Championat! Jag tror att det är en tävling imorgon, så om du rider dit idag har du gott om tid på dig. Lisas mamma pekar ut med fingret vad platserna ligger samtidig som hon ivrigt pratar på.

-Tack så mycket för hjälpen! Men nu måste jag verkligen skynda mig hem, min häst saknar mig nog! Det känns alltid konstigt att säga att Moondancer är min häst. Det är hon ju inte riktigt, men nästan.

Jag vänder mig om och ropar ”Hejdå!” över axeln och går tillbaka vägen jag kom. Det känns lite tråkigt att veta att jag kanske aldrig mer får se den underbara ponnyn, men det är roligt att veta att hon kommer få det så bra.

Jag funderar vidare på att tävla i Gyllenåsarnas Chamionat. Om det gick bra, så skulle jag kanske bli med i laget. Då skulle inte farmor, eller någon annan i Firgrove hitta mig, jag antar att Gyllenåsarnas dal ligger lång bort. Jag skulle ju också bevisa att Moondancer är en otroligt fin häst som definitivt är värd att uppskatta, om Felicity skulle hitta mig. Då skulle kanske farmor förstå att hästar är fina och vackra djur. Hon skulle kanske också inse att man måste få göra det man verkligen vill. Jag måste helt enkelt vara med.

När jag är tillbaka hos Steve igen så går jag direkt fram till honom och förklarar att jag måste skynda mig för att jag ska ställa upp i Championatet.

- Men måste du redan iväg? Loppet startar ju om en vecka, säger Steve.

- Ja, jag måste. Det tar nog ett par dagar att rida dit och när jag är framme så måste jag ju träna. Jag försöker övertyga Steve om att jag måste gå.

- Okej, men du får ta med dig lite matsäck! Och glöm inte att vara försiktig när du rider i Gyllenåsarnas dal. Steve låter allvarlig.

- Varför då? Jag är alltid försiktig när jag rider! Är det farligt i Gyllenåsarnas dal?

- Nejdå, det är bara rykten. Men det är inte så trevliga rykten. Folk som åker in där kommer inte alltid tillbaka och dom enda av dalens invånare som någonsin åker därifrån är ryttarlaget, svarar Steve.

Jag skulle ta sprickan vid baronessans galoppbana, satt av. Sedan hände något konstigt. Jag gjorde inget, men satt upp och hästen började skritta. Fast det var ju det att jag åkte ner på marken, medan hästen fortasatte gå.

Men det var ju ganska kul faktiskt, men jag måste medge att jag blev ganska rädd. men jag hoppas att detta är en engångsgrej.

Förlåt för uppdaeringen, den har inte varit den bästa den här helgen. Men jag har haft mycket att göra, och har knappt hunnit göra dagens sysslor på sso. 

Hursom helst, mitt pengasparande gå hyfsat bra just nu! Jag har 6190 Jorvik Shillings och 401 Sar Coins. Jag har kanppt köpt något annat än hö. Men jag måste ha mycke pengar nä Skördebygden kommer, jag kommer granterat shoppa hur mycket som helst, och defenetivt flytta till Jorvikstallet (som alla ska xD). Allt kostar ju pengar.